KLAGOMUR

Regnet piskar på rutorna utanför och för varje dag som går så känner jag hur det blir kyligare och kyligare i sovrummet. Kan ju bero på att fönstret också är öppet, vilket jag under dem senaste 18 månaderna har behövt sova öppet med, men nu är det nästan så att det börjar bli lite för kyligt till och med för min forna gravida kropp. Bara tanken av att åka på utflykt imorgon får mig att rysa och frysa, men 20 lyckliga ungar springandes i skogen väger upp det hela lite lite. Just nu i skrivande stund hade jag utan tvekan kunnat byta bort vardagen och vädret utan att ens behöva blinka. Värme och sol är som balsam för min själ och just nu behöver min kropp balsameras extra mycket. Resan i januari är väldigt långt bort men med tanke på hur snabbt det senaste året har gått så lär jag snart vara där. Tillsammans med min fina fina familj, solandes och badandes, läsande och njutandes. Dags att sova och drömma om alla de som slipper detta förbaskade regn som inte ens hunden vill gå ut i och inte jag heller för den delen men som tyvärr är ett illa måste både för mig och jycken. (Undra hur länge han tror att genom att sitt vägra, slippa gå ut i regnet?! Hur länge klarar sig hundar utan att kissa? För tänk om det regnar hela hösten OCH vintern?)
God natt!!