Varför är det inte närmare till Stockholm?! Och varför känns det som om 6 timmar inte är så lång tid när det egentligen är alldeles för lång tid?! Jag skulle så gärna vilja ha min fina moster med familj mycket mycket närmare. Självklart är det mysigt och roligt att komma iväg och väl ses ses när man väl är där men ändå, det är så långt bort och det går alldeles för lång tid emellan innan vi ses. Just nu snurrar alla saltkråkan replikerna i huvudet tillsammans med en himla massa barnvisor. Rumpan är väl tillplattad och bilen i stort behov av att städas, men vad gör det när man får hänga med släkten och mysa rundor i storstaden? Sambon sprang på en kanon tid ute på Lidingö och liten har skött sig exemplariskt. Och det är just då som dem här 6 timmarna inte känns så fasligt långa längre och att det är värt både huvudvärk, åksjuka, barnvisor och filmer på repeat. Nu är det dags för nästa tråkiga del i resandet, nämligen att packa upp men det dröjer inte länge förrän väskan är packad igen och bilen styrs mot huvudstaun.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar