BEGÄR

Nu råkar det vara så att jag är svag för chips. Under graviditeten så försvann detta "dumma" begär men kom snällt tillbaka när väl ungen hade tittat ut. Efter att vi hade haft vår väldigt lyckade 50-års fest så blev det tyvärr(?!!) en hel del chips påsar över och dessa måste ju någon äta upp, (för man kastar inte mat!!), och detta har jag tagit på mig att göra. Chips i all ära men fasiken att det ska vara så förbaskat onyttigt. Nu är dem sista chipsen upphällda i skålen och efter dem då är det bannemej operation bort-med-gravidkilon som startar. Punkt slut.