Jag jobbar som flygvärdinna. Jag älskar att jobba som flygvärdinna. När man drar på sig sin tighta kjol, stöd strumpbyxor, tröja, kavaj och high heels, försöker få till make-upen kl 3 på morgonen och sprayar sönder sitt hår för att det ska klara av en stormvind så växer man och man känner sig attraktiv. Folk ser upp till en och får respekt för en, (de flesta iallafall). Man känner att man är någon och fyller en viktig funktion. Vi kan allt och lite till. Vi är många flygande och varje gång är det alltid någon ny, trevlig, som man träffar och aldrig har flugit med innan, vilket gör att man själv och andra inte hinner tröttna på en. Man lär sig så galet mycket på varje flygning, allt i från att lösa "lock för öronen" problem, till att hitta de minsta och bästa butikerna i Beijing. Jag älskar att jobba med och träffa folk. På en dag kan vi träffa upp till 800 passagerare som vi ska se till får en riktigt bra SAS upplevelse.
Tyvärr finns det dem sakerna som jag dessvärre inte är lika nöjd med och älskar. Jag har nu varit vikarie i 3 år och det börjar jag tröttna på. Att aldrig veta hur mycket man får i lön varje månad eller vilka och hur många dagar man ska jobba. Att inte inte ha något pensionssparande eller säkerhet om något överraskande skulle hända med en. Att SAS förväntar sig att man ska stå till tjänst 24/7 när det väl passar dem och inte alls oss. Som vikarie har man INGA rättigheter, BARA skyldigheter. Men till slut når man sin gräns till hur mycket man klarar av och står ut med och just där tror jag att jag tyvärr är nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar