gredelin

Igår drabbades jag av en liten verklighets chock. Jag insåg att jag inte kommer kunna rädda min älskade häst hur länge som helst. Fast att jag gör allt för henne som kommer det inte att räcka till. Idag ska vi till vetrinären och få hennes ben röntgade. Christine och Emelie följer med som stöd. Jag vet vad jag måste göra om jag får ett negativt besked men just nu är jag bara inte redo för att ta det beslutet. Melba betyder så fruktansvärt mycket för mig och vem är jag om jag inte har henne?! Jag har haft henne i 8 år och snälla låt mig få ha henne något år till, jag behöver fortfarande henne..