gredelin

Hösten 2001 körde mamma och pappa iväg för att hämta hem Melba. Efter en hel del tjat och överläggning så blev det bestämt att jag kunde få henne. Vi hann inte ens lasta av henne förrän hon kastade sig ur transporten och stack iväg ut på ängen. Då var hon 19 år, idag är hon 27 år och minst lika tokig i mellan åt. Idag är det 8 år sedan som hon kom till mig. Hon blev min räddning i tonåren, hon gjorde att jag orkade och kämpade i de svåraste perioderna. Hon har fått mig att skratta och gråta men framför allt har hon alltid funnits där. Nu står hon i hagen på vår egen gård och är heltids pensionär. Det finns inget bättre än att höra hennes gnäggande när man kommer och när hon kommer och sänker huvudet alldeles intill min kropp. Det må kosta att ha häst men efter all den kärlek som dem ger tillbaka finns det ingenting som jag inte skulle göra för min allra bästa vän. Hon är och kommer alltid vara något av det bästa som har hänt mig. Tack för att du finns och för att du blev min..