LILLAN

För första gången på närmare 15 månader sover fisen i våran säng. Både hon och jag sov bäst när hon låg i vaggan och dem få gånger som hon somnade i sängen var när jag ammade och hon somnade vid bröstet. Fast att vi har provat ett flertal gånger så har det inte funkat att ha henne emellan oss. Men så idag, jag har varit borta i 4 dagar och ända sedan kl 18 när hon kom hem, dunder trött, från badet med mormor och morfar har jag försökt lägga henne. Utan några större resultat. Efter att ha fått se klart På spåret med en röjandes och väldigt nöjd unge i bakgrunden gav jag upp och gick upp och la mig med henne i vår säng. Ett sista försökt som jag aldrig trodde skulle gå hem. Inom loppet av 2 sekunder så sov hon, hållandes i min hand. Mitt mamma hjärta smälter!! Min älskade lilla vägrade att somna för att jag inte var där och kunde ligga och hålla om henne. Kanske får det bli en stor säng till henne snart iallafall så att ligga och hålla om varandra varje kväll?!



Älskade liten!!

GALA

Vad är väl en bal på slottet?! Alldeles, alldeles underbar. Nu var det ju inte bal på slottet utan gala i stadshuset, men det är inte fy skam det heller. Lillasyster var nominerad, drottningen var hedersgäst och ridsport förbundet fyllde 100 år. Vad mer kan man önska sig en mörk, snöig kväll i november?! Klädda från tå till hår begav vi oss mot blå hallen för en magisk afton. Ryttare med facklor och den utrullade röda mattan mötte oss innan det var dags för fördrink och mingel i gyllene salen. Det är svårt att sluta gapa när man ser bordsplaceringen för närmare 700 gäster och den gyllene salen är mycket vackrare och pampigare än jag förväntat mig. Tillsammans med hästeliten och en del kända folk satte vi oss till bord och blev serverad en utomordentlig tre rätters middag. Jessica Almenäs gjorde ett strålande jobb som konferencier och Rolf-Göran bjöd på både skratt och ett mycket kortare tal än på idrottsgalan. Drottningen var vacker och skimrade mest på hela galan och diggade glatt med när Lasse Berghagen överraskade med några allsång låtar. Systers nominering ledde inte till något pris men för oss kommer hon alltid att vara den absolut bästa hästskötaren som finns, med eller utan pris i hyllan. Den sista timmen bjöds det på dunder bra musik i gyllene salen och bara att få se eliten festa loss fick en att dra extra på smilbanden. Efter en alldeles fantastisk och underbar kväll med många skratt och en stulen bukett senare satt väldigt nöjda i taxin igen på väg hem till moster och familj. Jag är väldigt glad över att Kicki valde och ville ha med mig som sitt stora stöd till denna minnesvärda kväll.

TYPISH

Hur är det möjligt?! Jo det är möjligt. Biljetten till galan ligger kvar hemma!! Jag kan inte packa dagen innan utan måste minst ha 3 veckor på mig just för att INTE glömma det viktigaste. När jag kommer hem är det bannemej jag som börjar packa inför Mexico.

SKIT

Det är bara inte sant!! Lillan har varit hemma i 2 veckor och både lärare och barn på jobb ligger hemma till höger och vänster och någonstans väldigt långt inne trodde jag att mitt kära immunförsvar stod på min sida, men ack så fel jag hade. Så länge jag inte hänger över toastolen så ska jag väl egentligen vara glad, men hur lägligt känns det med konstant illamående och ögoninflammation?! Min ögonlock är så svullen att jag knappt kan ha den öppen. Vilket skit nu när jag äntligen ska få lov att gå på gala och vara mega snygg. Skit, skit, skit!!!

EYES ONLY

Just nu provar jag på livet med linser igen. Eftersom jag av någon anledning tycker att det är jobbigt att hålla på med dem både morgon och kväll, provar jag därför dygnet-runt linser denna gången. So far so good!! Det är fantastiskt att slippa glasögonen. Men så igår när jag hämtade Maggie på dagis så fick jag höra att ena fröken hade gjort en laseroperation och vips så var mina tankar tillbaka på ruta ett igen. Förutom sina barn så var detta det bästa hon har gjort i sitt liv och fast att jag inte gjort det, (än!!) så förstår jag henne. De må ha kostat men med tanke på alla linser, vätskor och glasögon som man lägger pengar på och kommer få göra i resten av sitt liv så tjänar man på det. Och efter detta lilla samtal med henne så är det det som kommer att få stå högst upp på min önskelista detta året. Ekonomiskt stöd för ögonoperation!!

VECKA 45

Om jag inte har sagt det innan så säger jag det igen. Tiden går alldeles för snabbt!! Jag hinner inte med!! Sedan sist har det hunnits med ett välbehövligt och mysigt besök hos Elin och lilla Elsa. Tyvärr så drog någon form av magsjuka in över Maggie och det blev till att lämna i all hast. Min födelsedag spenderade jag tillsammans med min lilla som inte alls mådde särskilt bra. Av sambon blev jag ordentligt uppvaktad och i vanlig ordning alldeles för bortskämd med fina paket. Han överträffar sig själv varje år och gör det j**ligt svårt för mig att kunna ge något lika fint tillbaka. Efter tre kräkfria dagar blev det bestämt att fara upp till Stockholm, moster och kusiner och hotellövernattning. Åksjuka eller magsjuka, ingen aning men ungen valde att kräka ner hela deras hall och var sedan slö och hängig hela helgen. En natt på hotell men min käraste, god middag, mys och frukostbuffe kunde verkligen inte ha kommit lägligare. Denna veckan rivstartade vi med en host sjuk unge som blivit "sjukskriven" hela veckan. Några ärende och en väldans massa mysande i soffan står på schemat. Någon som är ledig?!!

Vare sig man fyller år eller är bortbjuden så blir det aldrig som man tänkt sig när man har småbarn. Bättre lycka nästa år!!

TATTOO

Jag är sugen på att göra en ny tatuering. En liten. Dem andra jag har sitter på ställen som oftast är täckta så nu är jag lite sugen på en "synlig" tatuering.